Gammeldomen, som jag brukar säga

Gammeldomen, det är gamla saker som lever än. Gammalt, gammalt lingarn, på ett tidningspapper som varit inuti en jättespole stod det 1950. Jag har gjort mindre spolar och lagt i de fina burkarna som går att trava. De fanns i huset när vi köpte det, eller rättare sagt i ladugården. Utom den gröna burken, den kom med husets förra ägarinna förra sommaren. Passar perfekt ihop på något vis, gammalt lin som går att odla i Sverige, och gamla Svensktillverkade burkar. Linet använder jag just nu till väven i John A Thulin-vävstolen. Det har olika nyanser och är så vackert! Första halvan av varpen är vävd, med grövre inslag i bomull. Nu blir det lin i resten.Lin på Torpet är perfekt. Nu kan man tycka att det var lyxigt förr, med så fina textilier med lång hållbarhet. Lyxigt att kunna åstadkomma något själv som kanske används och lever länge.

 Snön som fallit har gjort girlanger. Utanför växthuset har vi skyddat rhododendron från rådjurens glupska små mular med lastpallar.

 Det här gamla huset ligger helt nära vårt och jag skulle önska att det gick att rädda. Jag tycker så mycket om formen och fönstren! Tyvärr är det på baksidan hål i ena hörnet, kanske något träd som har skadat det, eller så är det någon annan yttre påverkan. Kuporna över fönstren håller på att ge upp, och det ser så ledset ut! Men ser ni, solen är på väg tillbaka! Ljuset finns i trädtopparna bakom huset, ljuvligt!

Det är vackert med pudersnö som bäddar in vår värld, i Huvvaland.