måndag 18 januari 2016

Strumpskaftens återkomst

 Mamma stickade strumpor med långa skaft som passade när man jobbade i skogen. Eftersom det fanns flera i hushållet med likadana strumpor så broderade hon på dem, en bokstav i restgarn. Pappa dog 1995, och i min ärvda garn-skeppa låg dessa avklippta strumpskaft kvar. Nu skall de få ett nytt liv! Stickorna heter Knit Pro Zing.
 Att sticka nya fötter på pappas strumpskaft, som min mamma har stickat, det är en annorlunda känsla. Nostalgistickning! Stickorna är av metall, fast lättare än de min mamma hade, och jag har fått ett helt set av min snälla Man.
 Fyr-trådigt garn, med olika typer av ull i. Mamma har använt 64 maskor i skaften, de är 19 cm långa och har en ribbstickning av två räta och två aviga. Jag stickar sockar på samma sätt som hon, men har inte gjort riktigt så långa skaft, och hon har använt tunnare stickor, Jag stickar fötterna med stickor 3mm, det verkar stämma bra med skaften, men jag har fått minska antalet maskor för att få en lagom bred fot. 52 maskor passar bra.
 Röda fötter, garn av ull från egna får som jag har färgat. AnJa bytte gardiner och då blev jag så inspirerad att jag fick lov att söka upp de kappor jag klippte till före jul. Himmelsblått och vitt rutigt.
Jag har använt dottern M`s gardin som mall. En spets från Bibbis Textil nedtill och sydd kanal upptill. Det kändes fräscht med lite nya gardiner när ljuset är på väg! Tack AnJa, för inspirationen.

2 kommentarer:

Cecilia sa...

Fint att få ärva strumpskaft, att få sticka på fötter av eget garn gör det minsann inte sämre!

AnJa sa...

Vassego :-)