Opp på botten och våraning

 På ladugårdbotten går det framåt, om än inte så fort. Det är snett, snett så in i bomben. Golvåsarna får justeras åt alla håll och kanter, huggas ur och läggas till. Spånet måste flyttas, fyllas, tas bort, och det ryker något otroligt, och när golvet till slut ligger där, då SYNS det inte alls hur mycket jobb det var!
Glimåkra två är hopsatt och jag har fått nya delar så att den är komplett. Lite kallt att dra på varp än så länge! Underramen till takstolarna har höjts, den enda som kunde gå raklång under dessa var jag. När barnbarnet R var på visit tyckte han att Tuppen kunde bo här uppe. En STOR sa han och visade med armarna rakt ut. Nu har vi ju ingen tupp i dagsläget, men man vet ju aldrig..... Nu ser man fönstret mycket bättre, och det blir så mycket ljusare! Bortåt är golvet som föddes i fjol, där fanns ingenting, bara ett stort hål. Fönstren fanns inte heller, och hela ladugården ser faktisk annorlunda ut. Fönster gör så mycket, det är husets själ. Fönstren är återbrukade från ett gammalt hus i närheten. Samma hus som fönstren på växthuset kom från.

Här ser man spån och en del lagt golv. Golvet är av gran och blir inte så rött som furu. Mannen har redan beställt trasmattor! Här fanns det inte golv över hela ytan, och skillnaden är enorm!

 För inte alls länge sedan, precis före påsk, så var det full vinter här. I fem dagar snöade det, och det blev SÅ VITT överallt!

 Särskilt när solen kommer fram.

 Nu är isen på älven på upphällningen. Måsarna är här, och någon Trandans har vi inte, men

Svandans!! Det går så överraskande fort när våren kommer farande.